När hon vände ansiktet mot solen, blundade och strök tillbaka håret bakom örat, kunde jag ostört
beundra henne. De höga kindknotorna, den smala näsan, de mjuka, energiska dragen... jag kan inte beskriva henne.
Hon föll uti mitt tycke. Det rådde jag inte för.
Kvällarna på Pärlan. (Bonniers 1995)
Ibland sågs vi på Columbus, oftare på Pärlan - Skansens Pärla som krogen egentligen hette. Den låg vid Skanstorget.
En afton fick jag en bok av Göte. "För dig som författare", sa han, "kanske den här essäsamlingen
av Robert Graves kunde vara nånting... Ja, jag har fått den av honom själv!" Sedan berättade han om
när han i unga dar hade träffat Robert Graves på Mallorca och de hade gått på ett café och - "Och han
var som Evert Taube! Han talade så det dånade i hela caféet och föreläste i två timmar om antikens historia för mig -
och jag visste ju inte nåt! Jag satt bara och nickade och hummade och kände mig ganska liten..."
Han sneglade på mig. "Har du varit med om det nån gång?" Jag erkände att det hade jag.
Till främmande land. (Bonniers 1998)
Jag stod i vardagsrummet och såg på min fåtölj. Dess rygg var sliten, sitsen likaså, armstöden var skavda.
Kära fåtölj, tänkte jag. Du har alltid varit en bra fåtölj. Du har tjänat mig troget i många år,
så som du tjänade mina föräldrar före mig. I tolv har du nu stått på samma plats, och
de böcker som jag läst i dig är oräkneliga. Jag minns många av dem mycket väl, jag minns alla
äventyr jag upplevt och alla resor jag företagit sittande i dig.
Och nu ska vi snart härifrån, både du och jag.
Hotell Erfarenheten. (Bonniers 2006)
En natt för längesedan drömde jag att jag bodde på Hotell Erfarenheten någonstans i Sydeuropa.
Åtskilliga av mina vänner visade sig oväntat nog bo på samma hotell. Där pågick just en
filminspelning, en fars i Helan och Halvanstil, men med dåliga skådespelare...
Utan ärende. (Bonniers 2009)
Jag ber redan nu om ursäkt för den innehållslösa historia jag har att berätta.
Och ändå - när jag tänker tillbaka på den ser jag hur innehållsrik den var. Den innehöll ett innehåll
som oftast går oss förbi; och det går oss förbi därför att vi inte misslyckas tillräckligt.
Vi misslyckas med att misslyckas, så att säga, och förlorar mycket på det...
Ni kommer kanske att förstå vad jag menar.